Byggnadens koldioxidavtryck – klimatdeklaration och gränsvärden 2026

Byggnadens koldioxidavtryck över livscykeln blev lagstadgat i Finland 1.1.2026: klimatdeklarationen (ilmastoselvitys) enligt bygglagen och gränsvärdena för koldioxidavtryck gäller bygglovsansökningar som lämnats in från början av 2026. Den som bygger enfamiljshus berörs dock inte – småhusen undantogs i lagens slutskede från både klimatdeklarationen och gränsvärdena.

Förändringen är stor. Hittills har regleringen främst sett till energianvändningen under driften via E-talet; klimatdeklarationen vidgar granskningen till hela livscykeln, så att även materialvalens utsläpp omfattas. E-talet försvinner ändå inte – energieffektivitetskraven och klimatdeklarationen löper parallellt som separata dokument.

Vem gäller klimatdeklarationen?

Skyldigheten omfattar:

• nya radhus och flerbostadshus
• kontors-, affärs-, undervisnings- och vårdbyggnader samt sjukhus
• lager-, trafik-, sim- och ishallar med en yta över 1 000 m².

Undantagna är enfamiljshus och andra småhus, byggnader under 30 m² samt reparations-, ändrings- och tillbyggnadsprojekt. Hallgränsen är väsentlig: en ny hall över 1 000 m² omfattas av skyldigheten, mindre gör det inte. En stor maskinhall eller ett ridhus överskrider lätt gränsen, så kontrollera ytan redan i skisskedet.

Vad innehåller klimatdeklarationen?

Deklarationen täcker byggnadens hela livscykel: materialtillverkning, transporter, byggande, drift och underhåll samt rivning och återvinning. Beräkningen görs med miljöministeriets metod, och utsläppsdata för byggprodukter hämtas ur Finlands miljöcentrals databas co2data.fi. Resultatet anges per yta och år (kgCO2e/(m²·a)), vilket gör byggnader jämförbara.

Tidsschemat är tudelat: i lovskedet upprättas en byggproduktförteckning – termen ersatte den tidigare materialbeskrivningen i lagändringen – och den färdiga klimatdeklarationen läggs fram senast vid slutsynen. Utöver utsläppen redovisas klimatnyttor i deklarationen, som konstruktionernas kollager och möjligheterna till återbruk.

Vilka är gränsvärdena för koldioxidavtrycket?

Gränsvärdena som gäller 2026 är per byggnadstyp:

• flerbostadshus och radhus: 16,0 kgCO2e/(m²·a)
• kontor och hälsostationer: 20,0
• affärs- och kulturbyggnader: 22,0
• undervisningsbyggnader och daghem: 20,0
• sjukhus: 29,0

De första gränserna är medvetet måttfulla, och merparten av nyproduktionen klarar dem redan. Skärpningar väntas kring 2028–2029: till exempel sänks gränsen för flerbostadshus till nivån 12–13, för kontor till 17 och för undervisningsbyggnader till 16 kgCO2e/(m²·a). En lösning som i dag nätt och jämnt klarar gränsen kan alltså vara otillräcklig om några år, vilket bör beaktas i långa projekt redan i projekteringsskedet.

Varför står träbyggnaden starkt i beräkningen?

Trä fungerar som kollager: en kubikmeter trä binder cirka 750 kilo koldioxid, eftersom ungefär hälften av träets massa är kol. Avrundningen "ett ton per kubik" i äldre texter är alltså för hög. Utsläppen från tillverkningen av träkonstruktioner är dessutom lägre än för betong och stål, så trä- och timmerbyggnader underskrider gränsvärdena typiskt med god marginal. Betong och stål ger utsläppen i förskott, medan träkonstruktionen lagrar kol under hela sin livslängd.

De redovisade klimatnyttorna är en konkret fördel för träbyggaren: kollagret och konstruktionernas återbruk räknas byggnaden tillgodo. Timmerstommen är ett bra exempel – ett timmerskal kan demonteras och resas på nytt, och om saken finns en egen utredning från miljöministeriet. I ett vidare perspektiv skulle ökad träanvändning enligt forskningsbedömningar kunna minska den byggda miljöns årliga utsläpp med upp till 11 procent.

Vad mer är på väg i regleringen?

Det nationella genomförandet av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda utsträcker rapporteringen av livscykelutsläpp till nya byggnader i bredare skala; i utkasten är tidsplanen 1.1.2028. Kraven gäller ännu inte, så följ läget utifrån ditt projekts tidsplan.

Vad bör den som bygger eget hus veta?

Undantaget gäller även stugor och andra fritidshus – men bara skyldigheten, inte byggnadens faktiska utsläpp. Materialvalen avgör en stor del av livscykelutsläppen redan på ritbordet, och många småhusbyggare beräknar koldioxidavtrycket frivilligt inför försäljning eller jämförelse. Valet av stommaterial är här det största enskilda beslutet.

Kom-ihåg-lista

• Kontrollera om skyldigheten gäller ditt projekt: byggnadstyp och yta avgör.
• Beställ beräkningen av en projektör som använder miljöministeriets metod och co2data.fi-data.
• Upprätta byggproduktförteckningen i lovskedet och ha klimatdeklarationen klar till slutsynen.
• Räkna med skärpta gränsvärden om projektet blir klart mot slutet av årtiondet.
• En trä- eller timmerstomme gör det lättare att klara gränserna och ger redovisbara klimatnyttor.

• Klimatdeklaration och gränsvärden för koldioxidavtryck gäller bygglovsansökningar inlämnade från 1.1.2026 i Finland.
• Enfamiljshus, byggnader under 30 m² och reparationsprojekt är undantagna från skyldigheten.
• Skyldigheten omfattar bl.a. rad- och flerbostadshus, kontor samt hallar över 1 000 m².
• Gränsvärden: t.ex. flerbostads- och radhus 16,0 kgCO2e/(m²·a) – gränserna skärps cirka 2028–2029.
• Byggproduktförteckningen upprättas i lovskedet, den färdiga klimatdeklarationen läggs fram vid slutsynen.
• En kubikmeter trä binder cirka 750 kg koldioxid – träbyggnader klarar typiskt gränserna med god marginal.